Hilda

När bli det ok och när är vi hälsosamma? (läs: vad är egentligen hälsa?) Är det när vi försöker utnyttja tiden på bästa möjliga vis, genom rutiner, planering, städning, handling, plugg, jobb, träning etc etc... Är vi duktiga när vi väljer att låta bli almanackan, stänga av våra mentala "måsten", låta disken stå tills imorrn och sjunka ner i soffan med en stor kopp te och något gott till? Eller är det lika ok att göra både det ena och det andra oavsett vad man har för "vanliga" rutiner? Med det menar jag: måste kontrollfreaken släppa kontrollen och behöver låta-dagen-som-den-kommer-människan ta tag i vissa saker och strukturera sig ibland?

 

I den vardag jag lever klappar folk mig oftast på axeln när jag säger att jag lät bli att träna igår, eller när jag unnade mig av livets goda med ( i min värld) en påse godis och en slapparkväll i soffan. Vänner och bekanta berömmer mig när jag lät bli att förbereda morgondagens presentation eller när jag istället för att stressa igenom dagen, tog var sak i sin egen takt. I en annans vardag kanske det ser helt annorlunda ut. Vad avgör vad?

 

Är lagom alltid bäst och så himla bra på alla sett och vis? Jag och en bekant satt och klurade på det och vi kom fram till att det är lika ok att t.ex. både vara kontrollfreak, som att ta dagen som den kommer utan förberedelser. Att städa minst en gång i veckan, liksom att låta det vara såsom det ser ut pga att man bara inte känner för att städa just då. Vi gör små och stora val hela tiden kring vad vi vill göra med vår tid. Vi väljer att vi inte hinner ses med vännerna på fredag eftersom vi bokat tvättid. Vi väljer även att inte hinna träna pga att vi kom hem senare än planerat, liksom att vi väljer att vi "inte hade tid" att svara på det där smset eller mailet. Vi P-r-i-o-r-i-t-e-r-a-r. Det finns få måsten men många val. Det är ditt val att bestäma hur du väljer att ta vara på tiden.

Så, ur denna långa utläggning kanske vi kan klappa våra vänner på axeln när vi ser att hon eller han behöver det. Klappa dig själv på axeln när du känner dig duktig - oavsett vad du valde att göra eller avstå från att göra. Och känns det som att du valde fel, lyssna gärna på den och acceptera att det blev som det blev. Morgondagen bjuder många gånger på en ny chans.