Hilda

Ibland älskar jag att jag har en disciplin som fungerar. Ibland gör den mig galen. Som igår t.ex. Då bestämde gruppen att de som inte hunnit läsa in sig på allt material skulle göra det hemma under eftermiddagen. Jag hade redan läst allt eftersom jag hade tid över förra veckan. Men vetskapen om att mina gruppmedlemmar skulle hem och plugga räckte för att jag själv inte skulle kunna njuta av en ledig eftermiddag. Vad skulle jag nu göra för att också känna mig "duktig"? - Jo, jag städade lägenheten, lagade storkok inför veckan och senare på kvällen läste jag nya artiklar. Jag fick känna mig duktig, visst. Men hur länge sitter den känslan i? Inte tillräckligt länge, och vore det inte mer hälsosamt att kunna njuta av en ledig dag, hellre än att njuta av att jag nu minsann har varit "duktig" och gjort så mycket med min tid. Självförtroendet byggdes till stor del på prestationer i mitt liv, medans den där kravlösa-du-duger-som-du-är har inte riktigt fått visa sig lika ofta. Som tur är kommer den fram ibland och tack o lov för det! Jag har mina kravlösa stunder, även om det är få som ser det och vet om det. Ofta får jag höra att jag aldrig verkar ha mina lediga dagar, och att jag alltid verkar så dicsiplinerad i allt jag företar mig men precis som jag skrev för några dagar sen så räcker det för mig att veta om att jag kan lägga ifrån mig prestationströjan och ta på mig lattröjan och njuta av livets goda stunder; att läsa en bok för nöjets skull, titta på hollywoodfruar och drömma mig bort, att äta godsaker med gott samvete eller strunta i allt vad träning heter och slappa i soffan. Och så vidare.... Jag jobbar mer och mer på att känna att jag är Bra och jag hoppas att du också gör det! 

 

Tankenötterna fortsätter.