Nio månader
En mörk och tyst vinter väcks nu till liv av fågelkvitter, ljusare kvällar och doftande grönska. Den här platsen har likt vintern varit i samma tystnad. Arbetslivet hör till en del av förklaringen. Privatlivet hör till en annan, och något mitt emellan, likt sanden mellan tårna, har gjort att bloggen fått ligga åt sidan. Under dom senaste 9 månaderna har nya ansikten presenterats för mig där trevliga stunder och otaliga samtalsämnen avlöst varandra. Skratt och lekfulla ögonblick. Nya perspektiv, nya utmaningar. Några misstag. Ett visst mått av oro och sorgsenhet. En nyans av minnen. Ett berg av skyddande kuddar runt omkring mig och ett hav av möjligheter ligger framför mig. De senaste nio månaderna har på många sätt varit bland de svåraste och samtidigt de roligaste på väldigt länge. Och som tur är så har de ljusa stunderna bara börjat, för om jag blickar framåt så finns det så mycket att se fram emot. En sommar i Piteå med familj och vänner, ett bröllop i Nyköping och en legitimation i handen i augusti. Tills dess väntar flera röda dagar i almanackan där jag ska passa på att njuta så mycket jag bara kan, för att för första gången sen andra året på gymnasiet så behöver jag inte ställa ett alarm för att stiga upp och jobba på en endaste helgdag ever again - those days are over och det känns fantastiskt bra!
Slutligen. Så vill jag stolt visa upp att mina orkidéer återigen har skjutit ett skott och bestämt sig för att blomma igen! Livet fortsätter därmed trots att blommorna föll ner en snöig februaridag. 
